Vad är Psoriasis? Symtom och behandlingsmetoder

Vad är Psoriasis?

Psoriasis, även känd som psoriasis, är en kronisk och obotlig sjukdom och ses i en frekvens av cirka 1-3 % över hela världen. Även om det ofta börjar på trettiotalet, kan det inträffa i alla åldrar från födseln. Det finns en familjehistoria i 30 % av fallen.

Vid psoriasis skapas olika antigener av cellerna i huden. Dessa antigener spelar en roll för att aktivera immunsystemet. Aktiva immunceller återvänder till huden och orsakar cellproliferation och den resulterande bildningen av psoriasisspecifika plack på huden. Därför är psoriasis en sjukdom som kroppen utvecklar mot sina egna vävnader. Sådana störningar klassificeras som autoimmuna sjukdomar.

Hos psoriasispatienter aktiveras immunsystemets T-lymfocytceller och börjar ansamlas i huden. Efter ackumuleringen av dessa celler i huden accelererar livscykeln för vissa hudceller och dessa celler bildar strukturen av hårda plack. Psoriasis uppstår som ett resultat av proliferationsprocessen av dessa hudceller.

Hudceller produceras i de djupa lagren av huden, stiger långsamt upp till ytan och efter en viss tid fullföljer de sin livscykel och tappas bort. Hudcellernas livscykel varar cirka 1 månad. Hos psoriasispatienter kan denna livscykel förkortas med upp till några dagar.

Celler som fullbordar sin livscykel hinner inte falla av och börjar samlas ovanpå varandra. Lesioner som uppstår på detta sätt kan uppträda som plack, särskilt i ledområdena, men även på patientens händer, fötter, nacke, huvud eller ansiktshud.

Vad orsakar psoriasis?

Den bakomliggande orsaken till psoriasis har inte definitivt avslöjats. Nyligen genomförda studier betonar tanken att genetiska och immunsystemrelaterade faktorer kan vara gemensamt effektiva i utvecklingen av sjukdomen.

Vid psoriasis, som är ett autoimmunt tillstånd, syntetiserar celler som normalt kämpar mot främmande mikroorganismer antikroppar mot hudcellers antigener och orsakar karakteristiska utslag. Man tror att vissa miljömässiga och genetiska faktorer kan utlösa utvecklingen av hudceller som regenereras snabbare än normalt.

De vanligaste av dessa utlösande faktorer är:

• Hals- eller hudinfektion
• Kalla och torra klimatförhållanden
• Ackompanjemang av olika autoimmuna sjukdomar
• Hudtrauma
• Påfrestning
• Tobaksanvändning eller exponering för cigarettrök
• Överdriven alkoholkonsumtion
• Efter snabbt utsättande av steroidhärledda läkemedel
• Efter användning av vissa läkemedel som används för att behandla blodtryck eller malaria

På frågan om psoriasis är smittsamt kan svaret ges att denna sjukdom kan förekomma hos vem som helst och att det inte finns något som heter spridning mellan människor. En historia av barndomsdebut kan upptäckas i en tredjedel av fallen.

Att ha en familjehistoria är en viktig riskfaktor. Att ha denna sjukdom i nära familjemedlemmar kan resultera i en ökad chans att en person lider av psoriasis. Genetiskt ärftlig psoriasis detekteras hos cirka 10 % av individerna i riskgruppen. Av dessa 10 % utvecklar 2-3 % psoriasis.

Olika studier har visat att det kan finnas 25 olika hjärtregioner förknippade med risken för psoriasis. Förändringar i dessa genregioner kan utlösa T-celler att bete sig annorlunda än normalt. Utslag i form av utvidgning av blodkärl, acceleration av cellcykeln och mjäll förekommer på huden som invaderas av T-celler.

Vilka är symptomen och typerna av psoriasis?

Psoriasis har ett kroniskt förlopp och de flesta patienter upplever hudplack och mjäll. Sjukdomen är mycket vanlig i en fjärdedel av fallen. Spontan återhämtning är sällsynt, men i vissa fall kan perioder av remission och exacerbation förekomma. Stress, alkohol, virus- eller bakterieinfektioner kan orsaka uppblossningar. Tobaksbruk är också en av de faktorer som kan förvärra sjukdomen.

De flesta patienter har klåda och plack på huden. Vid en vanlig sjukdom kan det vara svårt att hålla kroppstemperaturen, frossa, frossa och ökad proteinkonsumtion. I vissa fall kan reumatism utvecklas på grund av psoriasis. Vid reumatism relaterad till psoriasis kan det förekomma i handled, fingrar, knä, fotleder och halsleder. I dessa fall finns det även hudskador.

Symtom på psoriasis kan uppträda var som helst på kroppen, men förekommer oftast i knän, armbågar, hårbotten och underlivet. När psoriasis uppstår på naglarna kan små gropar, gulbruna missfärgningar och nagelförtjockning uppstå.

Psoriasis har olika former beroende på vilken typ av hudskador:

• Plack Psoriasis

Plackpsoriasis, eller psoriasis vulgaris, är den vanligaste subtypen av psoriasis och står för cirka 85 % av patienterna. Det kännetecknas av gråa eller vita utslag på tjocka röda plack. Lesioner förekommer oftast på knäna, armbågarna, ländryggen och hårbotten.

Dessa lesioner, som varierar i storlek från 1 till 10 centimeter, kan nå en storlek som täcker en del av kroppen hos vissa människor. Trauma orsakat av åtgärder som att repa på intakt hud kan utlösa bildandet av lesioner i det området. Denna situation, som kallas Koebner-fenomenet, kan tyda på att sjukdomen är aktiv i det ögonblicket.

Påvisande av punktblödning i prov tagna från lesioner hos plackpsoriasispatienter kallas Auspitz-tecknet och är viktigt för klinisk diagnos.

• Guttat Psoriasis

Guttatpsoriasis bildar lesioner i form av små röda cirklar på huden. Det är den näst vanligaste psoriasissubtypen efter plackpsoriasis och finns hos cirka 8 % av patienterna. Guttatpsoriasis tenderar att börja i barndomen och ung vuxen ålder.

De resulterande lesionerna är små, åtskilda och droppformade. Utslag, som förekommer oftare på bålen och extremiteterna, kan också dyka upp i ansiktet och hårbotten. Tjockleken på utslagen är mindre än plackpsoriasis, men det kan tjockna med tiden.

Det kan finnas olika utlösande faktorer i utvecklingen av guttatpsoriasis. Bakteriella halsinfektioner, stress, hudskador, infektioner och olika mediciner är bland dessa utlösande faktorer. Den vanligaste faktorn som upptäcks hos barn är övre luftvägsinfektioner orsakade av streptokockbakterier. Guttatpsoriasis är den form av psoriasis som har bäst prognos bland alla undertyper.

• Pustulös psoriasis

Pustulös psoriasis, en av de allvarliga formerna av psoriasis, ger röda pustler, som namnet antyder. Lesioner kan uppstå i många delar av kroppen, inklusive isolerade områden som handflatorna och fötterna, och kan nå storlekar som täcker ett stort område. Pustulös psoriasis, liksom andra undertyper, kan påverka ledområdena och orsaka mjäll på huden. De resulterande pustulära lesionerna är i form av vita, pusfyllda blåsor.

Hos vissa personer kan attackperioden där pustler uppstår och remissionsperioden följa varandra cykliskt. Under bildandet av pustler kan personen uppleva influensaliknande symtom. Feber, frossa, snabb puls, muskelsvaghet och aptitlöshet är några av de symtom som kan uppstå under denna period.

• Intertriginös psoriasis

Denna undertyp av psoriasis, även kallad flexural eller invers psoriasis, förekommer vanligtvis i bröst-, armhålans- och ljumskhuden där huden veck. De resulterande lesionerna är röda och glänsande.

Hos patienter med intertriginös psoriasis kan det hända att utslag inte uppstår på grund av fukten i de områden där lesionerna uppträder. Försiktighet bör iakttas eftersom detta tillstånd kan förväxlas med bakteriella eller svampsjukdomar hos vissa människor.

Individer med denna psoriasis visar sig åtföljas av olika subtyper i andra delar av kroppen. Försiktighet bör iakttas eftersom lesioner kan förvärras med friktion.

• Erytrodermisk psoriasis

Erytrodermisk psoriasis, även känd som exfoliativ psoriasis, är en sällsynt subtyp av psoriasis som bildar brännskador. Denna sjukdom kan vara tillräckligt allvarlig för att kräva akut läkarvård. Nedsatt kroppstemperaturkontroll är en av de viktigaste orsakerna till sjukhusvistelse hos sådana patienter.

Vid erytrodermisk psoriasis, som kan täcka en stor del av kroppsytan åt gången, ser huden ut som den gör efter solbränna. Lesionerna kan med tiden bilda skorpa och falla av i form av stora mögelsvampar. Utslag i denna mycket sällsynta subtyp av psoriasis är ganska kliande och kan orsaka brännande smärta.

• Psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en reumatologisk sjukdom som är ganska smärtsam och begränsar en persons fysiska aktiviteter och drabbar ungefär 1 av 3 av psoriasispatienter. Psoriasisartrit delas in i 5 olika undergrupper beroende på symtomen. För närvarande finns det ingen medicin eller annan behandlingsmetod som definitivt kan bota denna sjukdom.

Psoriasisartrit hos patienter med psoriasis, som i huvudsak är en autoimmun sjukdom, uppstår efter att immunsystemet riktar sig mot lederna såväl som huden. Detta tillstånd, som särskilt allvarligt kan påverka handlederna, kan uppstå i vilken led som helst i kroppen. Utseendet av hudskador hos patienter uppstår vanligtvis före uppkomsten av ledbesvär.

Hur diagnostiseras psoriasis?

Diagnosen av sjukdomen ställs ofta av uppkomsten av hudskador. Förekomsten av psoriasis i familjen hjälper till att diagnostisera. I de flesta fall kan psoriasis diagnostiseras enbart genom fysisk undersökning och undersökning av lesionerna. Inom ramen för fysisk undersökning ifrågasätts förekomsten av symtom relaterade till psoriasis. I misstänkta fall görs en hudbiopsi.

Under biopsiprocessen tas ett litet hudprov och proverna skickas till laboratoriet för att undersökas i mikroskop. Med biopsiprocessen kan typen av psoriasis klargöras.

Förutom biopsiprocessen kan olika biokemiska tester också utföras för att stödja diagnosen psoriasis. Fullständigt blodvärde, reumatoid faktornivå, erytrocytsedimentationshastighet (ESR), urinsyranivå, graviditetstest, hepatitparametrar och PPD-hudtest är bland de andra diagnostiska verktygen som kan användas.

Hur behandlas psoriasis (psoriasis)?

Patientens personliga åsikter beaktas också vid beslut om psoriasisbehandling. Eftersom behandlingen kommer att vara långvarig är patientens följsamhet till behandlingsplaneringen mycket viktig. Många patienter har även metabola problem som fetma, högt blodtryck och hyperlipidemi. Dessa situationer beaktas också vid planering av behandling. Behandlingsplanering görs efter sjukdomens svårighetsgrad och om den försämrar livskvaliteten.

I fall lokaliserade till ett visst område av kroppen används lämpliga hudkrämer. Krämer som innehåller kortison är ofta att föredra. Krämer rekommenderas för att hålla huden fuktig. Gravida kvinnor behandlas med mindre potenta kortisonkrämer och ljusterapi. Innan detta kan gynekologen konsulteras för att få information om att behandlingen inte kommer att orsaka någon skada.

Kräm-, gel-, skum- eller spraybaserade läkemedel som innehåller kortikosteroider kan vara användbara i fall av mild och måttlig psoriasis. Dessa läkemedel används dagligen under exacerbationer, och används under längre perioder under perioder när sjukdomen inte är närvarande. Långvarig användning av starka kortikosteroidläkemedel kan orsaka hudförtunning. Ett annat problem som uppstår vid långvarig användning är att läkemedlet förlorar sin effektivitet.

När man utför ljusterapi (fototerapi) används både naturliga och ultravioletta strålar av olika våglängder. Dessa strålar kan eliminera immunsystemets celler som har invaderat friska celler i huden. I lindriga och måttliga fall av psoriasis kan UVA- och UVB-strålar ha en positiv effekt på att kontrollera besvären.

Vid fototerapi tillämpas PUVA (Psoralen + UVA) terapi i kombination med psoralen. De strålar som kan användas vid behandling av psoriasis är UVA-strålar med en våglängd på 311 nanometer och smalbandiga UVB-strålar med en våglängd på 313 nanometer. Smalbandiga ultravioletta B (UVB) strålar kan användas på barn, gravida kvinnor, ammande kvinnor eller äldre personer. Den undertyp av psoriasis som svarar bäst på fototerapi är guttatpsoriasis.

I vissa fall kan läkare föredra mediciner som innehåller D-vitamin. Stenkolstjära är också bland behandlingsalternativen. Krämer som innehåller D-vitamin har en effekt på att minska förnyelsehastigheten av hudceller. Produkter som innehåller träkol kan användas i kräm-, olja- eller schampoformer.

Vid svåra fall av psoriasis används systemiska mediciner utöver fototerapi och topiskt applicerade krämer tillsätts också behandlingen. Det är viktigt att hålla huden fuktig och mjuk. Systemisk läkemedelsbehandling är att föredra, särskilt i fall av ledinflammation och nagelpåverkan.

Cancerläkemedel som metotrexat och ciklosporin, vitamin A-former som kallas retinoider och fumarathärledda läkemedel är bland de systemiska läkemedel som används vid behandling av psoriasis. Hos patienter där systemisk behandling påbörjas bör rutinmässiga blodprover utföras och lever- och njurfunktioner bör övervakas noggrant.

Retinoidmediciner hämmar produktionen av hudceller. Det bör inte glömmas bort att psoriasislesioner kan återkomma efter avbrytande av användningen av dessa läkemedel. Retinoid-härledda läkemedel har också olika biverkningar, såsom inflammation i läpparna och håravfall. Gravida kvinnor eller kvinnor som vill bli gravida inom 3 år bör inte använda mediciner som innehåller retinoider på grund av eventuella medfödda defekter.

Syftet med att använda kemoterapiläkemedel som ciklosporin och metotrexat är att undertrycka immunsystemets svar. Cyklosporin är mycket effektivt för att kontrollera psoriasissymptom, men dess immunförsvagande effekt kan disponera personen för olika infektionssjukdomar. Dessa läkemedel har även andra biverkningar, såsom njurproblem och högt blodtryck.

Det har observerats att färre biverkningar uppstår vid användning av metotrexat i låga doser, men man bör inte glömma att allvarliga biverkningar även kan uppstå vid långvarig användning. Dessa allvarliga biverkningar inkluderar leverskador och störningar i produktionen av blodkroppar.

Vid psoriasis finns det situationer som utlöser sjukdomen och får den att blossa upp. Dessa inkluderar tonsillit, urinvägsinfektion, karies, skador på huden genom repor, skrubbsår och repor, känslomässiga problem, smärtsamma händelser och stress. Alla dessa tillstånd måste behandlas på lämpligt sätt. Patienter som får psykologiskt stöd från psykiatriker eller psykologer hör också till de tillvägagångssätt som kan vara till nytta.

Psoriasis är en sjukdom som är mycket antydan. Patientens positiva känslor om att bli bättre kan nära påverka sjukdomsförloppet. Det är accepterat att dessa alternativa metoder som tillämpas på patienter psykologiskt lindrar dem och har en suggestionseffekt. Av denna anledning är det viktigt för personer med psoriasis att vara under överinseende av en läkare och dra nytta av traditionella metoder.

Sambandet mellan matvanor och livsstil och psoriasis är ännu inte helt klarlagt. Att bli av med övervikt, undvika konsumtion av produkter som innehåller transfetter eller naturliga fetter och minska alkoholkonsumtionen är kostplansförändringar som svarar på frågan om vad som är bra för psoriasis. Samtidigt bör patienterna vara försiktiga med vilka livsmedel de konsumerar som gör att sjukdomen blossar upp.

Stress är en stor utlösande faktor för psoriasis. Att hantera stressen i livet kan vara fördelaktigt både för att minska exacerbationer och kontrollera symtomen. Andningsövningar, meditation och yogaövningar är bland de metoder som kan användas för stresskontroll.